Jaja, det är klart att man har tid att sköta om hem, disk, hemsida plus andra viktigheter när man har semester. Fast det är så himla lätt att komma in i semesterslackigheten.
I söndags, efter att ha blivit av med de flesta skakningarna från midsommar, hade jag som enda projekt att hitta nya Harry Potter And The Order Of The Phonix. Det misslyckades, trots ganska stor ansträngning. Igår däremot fullföljde jag mitt uppdrag, strax innan jag skulle till mamma och passa hundvalpen (numera av mamma namngedd Molly, som läsare av Gibsons Neuromancer känner igen som den tuffa hjältinnan).
Jag är mycket snart 30 år. Kanske borde jag inte roas av Harry Potter. Kanske borde jag inte läsa ut den drygt 800 sidor långa boken på en dag.
Det gjorde jag dock. Omdömet då?
Jag är stundtals lättroad. Det blir 4/5. Boken fick mig att må dåligt emellanåt, mest för att jag tyckte synd om pojkstackaren och hans kamrater.
Nu ska jag faktiskt ta mig till att göra något, även om det bara är att hämta en påtår.
skrivet av andreas i kategorin Dagbok | Oljud (0)