Cheezus

Jag tänkte ”cheezy” helt för mig själv, för jag hade kommit på en särskilt dålig slogan till en produkt.

Sedan översatte jag det till ostig. Såpass säker på engelska är jag.

Kan man säga att saker och ting är ostiga och har det i så fall samma negativa effekt som ”cheezy”? Och varför skriver jag ”cheezy” med Z? Det borde väl vara ”cheesy” om allt vore rätt och riktigt?

Och på svenska borde det vara ostig eller kanske oztig. Helst inte. Det är som att stava Karlsson med Z. Karlzon.

Varför gör man en sådan sak egentligen? Tänker man ”Jag är ingen vanlig Karlsson. Jag är en Karlzon”. Cheezez. Kanske tänker man att man ska göra en internationell karriär och i utlandet låter Karlzon bättre än Karlsson? Om jag skulle försöka mig på en internationell karriär skulle jag byta namn till Andy Zoneray.

Men nu var det ostig jag funderade över. Jag, som faktiskt kan tänka mig att leva på ost allena tycker inte att ostig har en sådär jättenegativ klang. Om någon säger att något är ostigt skulle jag nog mest tänka ”Ohh, vilken typ av ostig? Mellanlagrad? Grevétyp eller vaddå?”

Jag ska nog fortsätta tänka ”cheesy” om saker som jag tycker är… Slemmigt…

Herregud. Om jag skulle ägna lika mycket energi åt att lösa världsproblemen som att fundera över ord skulle vi ha en perfekt värld till bredden fylld med ozt!

Tankevurpor

Hur man går från att fundera på ost, till att fundera över uttalet av ”tj”-ljud:

Man äter en bit Gorgonzola. Man tänker ”Dooh”, det var en frän jävel. Måste tillhöra det där partiet av rutten och äcklig ost som återförpackats och sålts trots att det knappt varit dugligt som människoföda.Mental notering: läggs tillsammans i samlingen över ostar man inte tycker om, vid sidan av Maasdaamer och Pecorino. Hmm… Hur uttalas Pecorino egentligen? Är det Petjorino eller Peckorino. I italienska ska det väl vara ”ck”-ljud innan vokal? Hur är det i svenska egentligen? Tänk på kex, kyl, kan, kel, kol. Ibland är det ”tj” och ibland är det ”k”. Och det verkar inte finnas några regler bakom det? Det är bara känsla?
Vid det här laget frågade mitt middagssällskap varför jag såg så ledsen ut.
Jag sa att jag inte var ledsen, att jag tänkte på ”tj”-ljud. Däremot vet jag av erfarenhet att jag ser lite deprimerad ut när jag tänker. Kanske finns det någon djupare mening i det.

Det kan kanske verka intellektuellt att sitta och fundera på sådana saker, men egentligen tänkte jag ju bara på ost.

Att lära

Jag har läst någonstans att minnet blir sämre efter 30. Tyvärr kommer jag inte håg var det var eftersom jag är just efter 30. Jag är mer innan 40 än efter 30 om man säger så.

I samma artikel tror jag att det stod att den försämrade minnerförmågan balanserades av att man har fler erfarenheter att stödja sig på.

Jag har ju egentligen inte gjort så mycket i mitt liv känner jag. Jag har dåligt minne och få erfarenheter att backa upp med när jag försöker ta till mig ny kunskap.

Det är förmodligen därför jag tycker det är så svårt med italienska.

Jag har dock lärt mig ett nytt ord idag. Imparare betyder ”att lära”. Ödets ironi?!