in Det dagliga

Tankevurpor

Hur man går från att fundera på ost, till att fundera över uttalet av ”tj”-ljud:

Man äter en bit Gorgonzola. Man tänker ”Dooh”, det var en frän jävel. Måste tillhöra det där partiet av rutten och äcklig ost som återförpackats och sålts trots att det knappt varit dugligt som människoföda.Mental notering: läggs tillsammans i samlingen över ostar man inte tycker om, vid sidan av Maasdaamer och Pecorino. Hmm… Hur uttalas Pecorino egentligen? Är det Petjorino eller Peckorino. I italienska ska det väl vara ”ck”-ljud innan vokal? Hur är det i svenska egentligen? Tänk på kex, kyl, kan, kel, kol. Ibland är det ”tj” och ibland är det ”k”. Och det verkar inte finnas några regler bakom det? Det är bara känsla?
Vid det här laget frågade mitt middagssällskap varför jag såg så ledsen ut.
Jag sa att jag inte var ledsen, att jag tänkte på ”tj”-ljud. Däremot vet jag av erfarenhet att jag ser lite deprimerad ut när jag tänker. Kanske finns det någon djupare mening i det.

Det kan kanske verka intellektuellt att sitta och fundera på sådana saker, men egentligen tänkte jag ju bara på ost.

  1. Så det är här du är! Det finns många frågor att ställa. T ex hur långt mana kan räkna. Jag har fått svaret.

Comments are closed.