in Det dagliga

Jag behöver sova

Inatt kunde jag inte sova. Det är inget ovanligt.

Jag lyssnade på en intervju med Bodil Malmsteen. Hon sa att hon hade knaprat sig igenom Fass, på tal om lyckopiller. Men hon tyckte inte om ordet lyckopiller. Jag vet inte vilket ord hon föredrog.

Idag har jag gjort prislappar hela dagen. Ja, det står rätt. I 15 år har jag jobbat med reklam och idag ägnade jag min långa erfarenhet åt prislappar. Det gör mig inte så mycket. Ibland mår man bra av en dag av ordning och struktur, av den typen som bara skapandet av prislappar kan ge en.

Efter jobbet hade jag planerat in ett våldsamt ambitiöst projekt. Min tanke var att gå en mil och sedan ro sju km på roddmaskinen på gymmet. Jag slängde i mig några nötter för bränsle och gav mig ut.
Promenaden gick fint. Solen lyste lagom behagligt och mina vita ben lysta upp resten.
Efter cirka en mil var jag framme vid min slutdestination och jag hade valet att gå till gymmet eller gå hem.
Jag gick hem, lite irriterad över mitt tänkta, våldsamt ambitiösa projekt. Vad fan, ska jag bli sån som tränar hela kvällen, hungrig och trött och ingen tid i soffan?

Nej, I think not. Men det är likt mig. Jag kan inte göra något med måtta.
Jag hoppas dock måsarna är måttliga med sitt skrikande inatt. Jag behöver sova.