in Det dagliga

Den första gången jag slutade blogga

Den första gången jag slutade blogga var 7:e maj 2001. Yikes, im old. Jag minns inte om det kallades blogga då. På den tiden skrev jag på engelska, under pseudonym. Jag vet inte vilka otäckheter som skulle hända om jag publicerade under eget namn men jag var iallafall väldigt noggrann med det.

Det som slår mig när jag läser de här tidiga inläggen är dels att jag skriver grymt kasst och dels lite smått omoget. Man kanske inte är så jäkla vuxen när man är…. hmmmm…. 2012, 2001…. 27 år gammal.

Efter blogger/blogspot, som på den tiden ägdes av Pyra labs, inte Google, skaffade jag en egen domän och började använda bloggverktyget Greymatter. Det var helt fantastiskt, byggt i Pearl och krävde ingen databas. Jag tror att domänen jag hade var ettanolla.com. Den låg på ett amerikanskt webbhotell. De svenska webbhotellen var inte framåt på den tiden. Man fick typ 5 mb utrymme och man fick absolut inte ha någon form av scriptsspråk på dem. Gud bevare, tänk om hackare skulle attackera.

Greymatter hade det lite si och så med uppdateringarna efter ett tag. Jag tror han som byggde det fick en del personliga problem. 2003 provade jag en annan plattform som kallades Cafelog/B2. Det var byggt av en man som heter Michel Valdrighi och skulle sedermera utvecklas till en annan bloggplattform som kallas WordPress. Även Michel försvann då och då från horisonten och uppdateringarna slutade. Till slut tog väl några andra över det och embryot till WordPress startade. Själv stängde jag mitt konto hos den amerikanske webbhotellleverantören, med följden att hela mitt konto försvann. Här kan man med fördel utbrista i ett Homer Simpsons’kt ”Dooh”.

Japp, allt försvann, flera års bloggande. Men jag har faktiskt någon textfil på flera hundra sidor som jag räddade från The Internet Archive. En vacker dag vet jag förmodligen var jag har sparat den.

Jag slutade nog blogga igen efter det, men efter ett tag startade jag soneryd.se. Den startades february 2005 som En fd. skejtares dagbok. Tyvärr blev den sabbad när teckenkodningen i WordPress ändrades till UTF-8, och jag var lite väl snabb vid en uppdatering. Det gör mig lite bitter såhär i efterhand, det var ändå inlägg från 2005 til 2008. Jag har inte gjort några aktiva försök att rädda den på sistone och införliva den i nya bloggen. Databasen är fortfarande kvar i alla fall, så det känns inte helkört.

Jag har slutat blogga många gången och börjat igen. Min kärlek till skrivandet tar mig alltid tilbaka, även om jag har långa uppehåll. Det har väl att göra med att jag i grund och botten är en lat person.

Nu är jag tillbaka igen. Jag hoppas det håller i sig ett tag för jag betalar ändå pengar för det här webbhotellet.

Och det här inlägget blev lite längre än jag tänkt mig. Jag vet inte hur jag tänkte när jag började skriva och jag har ingen bra slutkläm så här i slutet. Fan ta kapitalismen!