in Det dagliga

En reaktion

Jaha, så blev det då några veckor dekadens efter en ganska lång och bra träningssvit. Och under de perioderna gör jag verkligen inte mycket vettigt, varken tränar, bloggar eller något alls som ens kan verka kontruktivt.

Kanske var det en reaktion. Kanske klarar min kropp inte av all den där nyttigheten. Jag vet inte. Jag vet dock att jag måste hitta tillbaka till det där tränandet ganska snart, för trots att jag ganska ofta tycker att det är roligare att glo på en ask spik än att träna, mår både kropp och psyke riktigt bra av det. Min karaktär är på tok för dålig för att jag tillåtas göra vad jag vill på kvällarna.

Den här veckan kan det dock bli lite svårt med det, åtminstone innan helgen. På onsdag åker jag nämligen till huvudstaden för att vara med på en e-handelsmässa. Det ska bli kul, även om jag har ganska mycket att göra på jobbet också. Men det är nyttigt att komma iväg lite. Man blir lätt lite psycho av att sitta på samma kontor vareviga dag.

Annars har det varit en skapligt bra dag. Under kvällen har jag städat lägenheten allt medan katten gått omkring och sniffat på dammhögar, som för att verkligen poängtera att det var på tiden. Nu vet jag med säkerhet att katter inte har sådana tankar. Det hindrar mig dock inte från att föra en ganska givande diskussion med honom hela kvällarna. Tur att man inte blir inspelad. Det skulle troligen få mig inspärrad.
Fast jag vet att jag inte är ensam. Senast idag när jag gick till affären hörde jag en vuxen karl säga med bebisröst  till sin hund när de såg en annan hund ”Oh, en sån sort har du inte sett förut.”

Herregud vilka tokar. Jag håller det iallafall inom hemmets väggar.