in Det dagliga

Nej nu jävlar…

… måsta jag kicka igång det här igen. Egentligen tycker jag ju det är roligt att skriva, hur konstigt det än kan låta.

Samtidigt finns det ju inte så jävla mycket att skriva om. Jag jobbar, kommer hem, umgås med katten, kollar nätet, tv, sover. Det är inte direkt händelser som skapar den stora svenska äventyrsromanen. Fast å andra sidan har jag många års erfarenhet att skriva strunt. Alternativt får jag försöka aktivera mig och hitta på saker. Men jag är inte ung längre och att hitta på saker faller sig inte naturligt för mig längre. Jag trivs bra på soffan.

Förutom det ser jag att min presentation av mitt nya hemliga projekt kommit av sig lite. Jag lovade om några dagar. Fast några dagar kan vara en väldigt lång tid, allt från tre till 333. Efter det kan man nog bara säga en jävligt lång tid
Samtidigt vet jag inte var jag ska lägga min väldigt begränsade kraft på: Internetprojekt, nya bokprojekt (och där har vi ett projekt som har pågått en jävligt lång tid).

Märker även stilistiska förmåga tagit en djupdykning under min frånvaro från det skrivna ordet. Jag är som en snickare som inte hållit i hammaren i flera år. Jag limmar ihop skiten istället.

För övrigt ger jag min önskan att återgå till bloggandet tre dagar. Det är i alla fall fler än ett par dagar.

  1. Woooo! Minsann, minsann, en liten text!

  2. Tjohoo, vi får se hur länge det håller i sig. I wouldn’t keep my hopes up.

Comments are closed.